“…for Mario!”

Efter DS-träffen så berättade pompe om hur en tjej i hans klass alltid försökte döda honom. Därför bestämde vi oss för att åka ut till henne och ge henne en överraskning. Så vi gick till ett kvällsöppet konsum och köpte pistoler, granater och trampminor. Fullt beväpnade åkte vi ut till vår kontakt i Kärrtorp.

Väl framme putsade vi trampminorna och tog reda på hur man använde granaterna effektivast. Efter att ha dumpat min jacka och datorn jag använder för intel så gick vi vidare. Det var kallt och vinden blåste rakt igenom min fleece-tröja. När vi började närma oss hennes hus ser vi hur det ligger i en korsning på tre vägar, hon har då perfekt syn på om nån närmar sig huset. Därför svängde vi upp till vänster för att komma bakom huset.

Vi får gena över en tomt och över ett berg innan vi hamnar bakom huset och till min fasa märker jag att jag tappat ena pistolen när vi klättrade. Det var tur att just jag fick två pistoler för uppdraget. Vi smyger längs väggen på det lilla vita huset. Första fönstret, andra fönstret… Sista och tredje.. Jag hoppar bak och trycker mina två vänner mot fasaden. Pompe som är med i samma sällskap som jag och Eleton som inte riktigt blivit vår vapenbroder än följer med för att hjälpa till.

I fönstret såg jag en tjej sitta och kolla ner mot bordet, jag såg henne i ögonvitan och undrade om hon sett oss. Vi satt stilla ett tag och lyssnade efter ljud men det verkade inte hända något i huset. Vi drar oss tillbaka, jag känner att någonting är blött i fickan och märker att jag suttit mig på det andra vapnet… Jag kastar bananresteran som finnsi  min bakficka och vi försöker vandra förbi huset på vägen istället. Då de bara känner igen pompe vandrar vi förbi så han är gömd bakom oss. Sedan smyger vi upp längs väggen framför ingången.

Eleton springer runt grinden och lägger ut trampminorna på trappan och sedan planerar vi vilka positioner vi ska inta. Jag smyger iväg och gömmer mig bakom ett skjul så jag kan kasta en granat på henne när de kommer ut. Tiden går men det händer ingenting.. så börjar min mobil ringa. Pompe berättar att hennes mobil är avstängd så vi inte kan varna henne om mordbranden. Jag säger att jag ringer upp så vi kan planera vad vi ska göra.

Jag ringer genast upp igen. Ingen svarar… jag börjar höra röster från gården. Flera tjejer står och pratar om trampminorna. Pompe svarar.
- Hallå? viskar pompe.
- De är på gården, viskar jag tillbaka.
- Va?
- Hör du inte rösterna?
- Joo, vad ska vi göra, vad ska vi göra?
- Kör pompe, KÖR!

Jag hör hur pompe stiger fram och säger “PANG! Du är död!”. Men något går snett. En annan tjej säger samma sak och skrattar åt pompe. Jag stiger fram och ser tre tjejer på gården, jag drar ut sprinten och kastar granaten medans jag ser hur de rusar in i huset. Äpplet träffar trappen medans dörren är öppen och de är döda…

Vi kommer fram och försöker prata om det, tjejerna tror inte de är döda och försöker döda mig. Vi tog vapenvila och disskuterade det som hänt. Enligt tjejerna träffade min granat deras sko när det egentligen var pompes som träffade. Då min klart och tydligt splittrades mot trappan bakom dem. Jag kommer dock inte ihåg om dörren var på glänt eller stängd eller öppen så vi var lite osäkra allihopa. Pompe glömde också dra ut sprinten på sin granat. Vi kom överens att de två första dog och att resten var för luddigt, vem vill argumentera med tre söta tjejer? =)

Vi drack té och pratade om allmänt trevliga saker och sen åkte jag, Eleton och den avlidna pompe hem. Vi dödade vårt mål i alla fall.